Lägsta folkökningen på 22 år enligt SCB bild

Lägsta folkökningen på 22 år enligt SCB

Publicerad

Vid slutet av 2023 var 10 551 700 personer folkbokförda i Sverige. Under året ökade befolkningen med 30 200 personer, vilket är den lägsta folkökningen sedan 2001. Att folkökningen var lägre än tidigare berodde på ett minskat barnafödande, ett lägre antal invandringar samt ett högre antal utvandringar, enligt siffror från SCB.

Sveriges befolkning ökade med 0,3 procent under 2023, vilket är betydligt lägre än åren före. Folkökningens storlek påverkas av hur många som föds och dör, samt hur många som invandrar och utvandrar. Folkökningen under 2023 förklaras till 19 procent av att antalet födda var fler än antalet döda medan 70 procent förklaras av att fler invandrat än utvandrat. Resterande 11 procent förklaras främst av att det under 2023 har inrapporterats många invandringar från före årsskiftet 2022/2023.

Lägsta antalet födda på 20 år

Det föddes 100 100 barn i Sverige under 2023. Antalet födda barn har minskat under 2022 och 2023. Antalet födda var 4 700 färre än 2022, och jämfört med 2021 var det 14 200 färre. Inte sedan 2003 har det fötts färre barn i Sverige.

Hur många barn som föds beror dels på antalet kvinnor i barnafödande åldrar, dels på hur fruktsamheten ser ut i olika åldrar. Den summerade fruktsamheten minskade under 2023 till 1 449 barn per 1 000 kvinnor. Barnafödandet har haft en nedåtgående trend sedan 2010 och 2023 var den summerade fruktsamheten den lägsta sedan vi började mäta måttet, 1749.  

Antalet döda minskade

Under 2023 avled 94 400 personer i Sverige, av dessa var 46 900 kvinnor och 47 500 män. Antalet dödsfall var 352 färre än 2022, och jämfört med 2021 var det 2 500 fler. Av de som avled under 2023 var 89 procent äldre än 65 år.  

Födda i Sverige största invandrargruppen

År 2023 invandrade 94 500 personer till Sverige, en minskning med 7 900 personer eller åtta procent jämfört med 2022. Av de som invandrade var 51 procent män och 49 procent kvinnor. Den största invandrargruppen var återinvandrade personer födda i Sverige, 10 600 personer, följt av personer födda i Indien, Polen och Tyskland.

Flest asylsökande från Afghanistan

Under 2023 sökte 12 600 personer asyl i Sverige, vilket var en minskning med 4 200 personer eller 25 procent jämfört med året före. Afghanistan var det vanligaste medborgarskapet bland asylsökande. Totalt ansökte 1 300 medborgare i Afghanistan om asyl i Sverige.

När Ryssland invaderade Ukraina för drygt två år sedan kom EU-länderna överens om att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet. Massflyktsdirektivet innebär att flyktingar från Ukraina har möjlighet att ansöka om ett tillfälligt uppehållstillstånd i EU. Personer som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ska i regel inte bli folkbokförda i Sverige och ingår därför, likt asylsökande, inte i den officiella befolkningsstatistiken.

Antalet utvandringar ökade

År 2023 utvandrade 73 400 personer, vilket var en ökning med 22 800 personer eller 45 procent jämfört med föregående år. Av de som utvandrade var 54 procent män och 46 procent kvinnor.

Färre giftermål och skilsmässor

I samband med de restriktioner som infördes för att bekämpa coronapandemin minskade antalet giftermål drastiskt under 2020 och 2021. Under 2022 ökade antalet giftermål med 23 procent jämfört med året innan. År 2023 minskade antalet giftermål med 3 700 eller åtta procent jämfört med 2022. Totalt registrerades 44 200 giftermål under 2023.

Antalet skilsmässor under 2023 var 21 200. Jämfört med 2022 är det en minskning med en procent eller 300 skilsmässor. Antalet skilsmässor var det lägsta sedan 2005.

Folkminskning i 2 av 3 av Sveriges kommuner

Under 2023 minskade folkmängden i 12 av 21 län och i 193 av landets 290 kommuner. Det är betydligt fler än 2022 då 5 län och 131 kommuner hade en folkminskning. Störst nettoutflyttning till övriga Sverige under 2023 hade Stockholms län, där 2 500 fler personer flyttade från länet än vad som flyttade till länet. Stockholms län hade trots det den största befolkningsökningen bland länen med 14 800 personer. Det förklaras av att både födelseöverskott och invandringsöverskott var högre än den inrikes nettoutflyttningen.

Störst inrikes nettoinflyttning hade Skåne län med 2 600 personer. Uppsala län hade den relativt största folkökningen – där befolkningen ökade med 3 900 personer vilket motsvarar en procent. 
Av de tolv län som hade en folkminskning under 2023 var minskningen som störst i Gävleborg. Där minskade befolkningen med 1 700 personer, eller 0,6 procent, jämfört med föregående år.

Störst folkökning bland kommunerna hade Göteborg – följt av Malmö, Stockholm och Uppsala. Störst relativ folkökning noterades i Nykvarn, där ökade befolkningen med 3,8 procent. Bland kommunerna noterades störst befolkningsminskning i Huddinge, följt av Sandviken och Gislaved. Kommunerna Emmaboda och Dorotea hade båda den relativt sett största befolkningsminskningen – 3,1 procent.

De tre kommunerna som hade den lägsta folkmängden under 2023 var Dorotea, Bjurholm och Sorsele.