Skolans största problem
Skolans största problem – Studenter som har gått i kommunal gymnasieskola presterar bättre på högskolan än de som kommer från fristående skolor och har haft motsvarande betyg. Det visar en ny rapport från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och Skolverket.
Nyligen presenterades den rapport som ligger till grund för det som många länge hävdat – det råder stor skillnad inom den svenska utbildningen. Siffror har tidigare indikerat att de som gått på en fristående gymnasieskola är sämre rustade för högskolestudier, men rapporten bekräftar alltså att detta stämmer även över tid.
Stora skillnader
Men varför ser det egentligen ut på det här sättet? Rapporten slår för det första fast att det i högsta grad är gymnasiebetygen som har ett positivt samband med prestationsnivån på den enskilda elevens prestation vid högre studier. Det finns dock andra faktorer som spelar in – där ibland om eleven gått på kommunal skola eller en skola med privat huvudman. Den statistik som använts i studien visar vilka skillnader som finns, men kan i sig inte förklara vad skillnaderna beror på.
Missvisande betyg
Det kan finnas ett flertal förklaringar som kan vara av olika vikt. Exempelvis har Skolverket i andra sammanhang framfört att det finns en bristande likvärdighet mellan olika gymnasieskolor i undervisning och betygsättning. Även om gymnasiebetygen är den faktor som bäst predicerar resultat i högskolan så kan det alltså finnas variationer i betygsättningens träffsäkerhet, vilket innebär att betygen inte nödvändigtvis återspeglar elevernas kunskapsnivåer.
Elever från idéburna friskolor presterar något bättre än elever från aktiebolagsskolor, men 4,2 procent lägre jämfört med studenter från kommunala skolor. I undersökningen, som jämför studenters prestationer på högskolenivå från 2014 till 2021, kan utredarna se att prestationsgraden sjunkit. Trots att det var elever från grupper som brukar prestera bra på högskolan som påbörjade studierna 2021.
Pandemin påverkar
UKÄ och Skolverket drar slutsatsen att minskningen inte beror på att grupper som normalt inte brukar söka till högskolan gjorde det under pandemin.
– Skillnaden i prestationsgrad mellan studenter som gått direkt från gymnasieskolan till högskolan och äldre högskolenybörjare, indikerar att det kanske inte i första hand var undervisningsformerna och övergången till distansundervisning i högskolan under pandemin som är förklaringen till de lägre prestationerna, säger Erik Dahl, utredare på UKÄ i en kommentar till tidningen Alltinget.
Central rättning
Så vad kan man egentligen göra åt skolans största problem? Ett sätt är att Skolverket nu förbereder en central rättning av de nationella proven, något som ska tas i bruk under 2026. Syftet med förändringen i syfte av att säkerställa utbildningsnivån på landets elever. När systemet för central rättning är fullt utbyggt 2028 kommer omkring 3 500 lärare arbeta med att bedöma cirka 400 000 elevprestationer varje år.
