Vad är skillnaden på en tandhygienist och en tandläkare?

När det kommer till tandvård är det ofta två yrkesgrupper man främst stöter på: tandhygienister och tandläkare. Båda arbetar med att förebygga och behandla problem i munnen, men deras arbetsområden och utbildning skiljer sig åt. 

Är du tandhygienist eller tandläkare men vill söka nytt jobb och kanske byta hemstad? Vi listar lediga jobb inom yrkesrollen – utforska dina möjligheter under fliken ”lediga jobb”.

Tandhygienistens roll

Tandhygienister är specialiserade på förebyggande tandvård och munhälsa. Deras huvudsakliga uppgift är att hjälpa patienter att hålla tänder och tandkött friska genom att fokusera på rengöring, information och rådgivning kring munhygien. De utför bland annat följande uppgifter:

• Tandrengöring: En viktig del av tandhygienistens arbete är att ta bort plack och tandsten, särskilt i områden som är svåra att komma åt med tandborsten. Genom att noggrant rensa bort bakteriebeläggningar kan tandhygienisten förhindra uppkomsten av karies och tandköttsinflammation.

• Förebyggande behandling: Tandhygienisten kan applicera fluor och andra skyddande medel på tänderna för att minska risken för karies. De utför också behandling för att motverka tandlossning (parodontit) i ett tidigt skede.

• Rådgivning och undervisning: En stor del av tandhygienistens arbete handlar om att utbilda patienter i hur man sköter sin munhälsa på bästa sätt. Det kan handla om att visa rätt tandborstteknik, rekommendera tandtråd eller andra hjälpmedel samt ge kostråd som främjar friska tänder.

• Kontroll av allmän munhälsa: Även om tandhygienister i regel inte ställer diagnoser på mer avancerade tillstånd kan de uppmärksamma tidiga tecken på karies, tandköttssjukdomar eller andra problem och hänvisa patienten vidare till tandläkare vid behov.

Tandhygienistens utbildning

Utbildningen till tandhygienist är normalt sett treårig (180 högskolepoäng) och fokuserar till stor del på den förebyggande tandvårdens olika aspekter. Yrket kräver både praktisk färdighet och teoretisk kunskap om exempelvis anatomi, sjukdomslära och munvård.

Utöver de teoretiska momenten ingår kliniska övningar där studenterna får praktisera på riktiga patienter under handledning. Här övas bland annat rengöring av tänder, borttagning av plack och tandsten samt att ge kost- och munhygienråd. En viktig del av utbildningen är även att utveckla god kommunikationsförmåga, så att man kan instruera och motivera patienter till bättre munhygienvanor.

Tandläkarens roll

Tandläkare har ett bredare ansvarsområde inom tandvården än tandhygienister och är utbildade för att diagnostisera, behandla och förebygga en rad olika sjukdomar och tillstånd i munnen. Bland arbetsuppgifterna ingår:

• Diagnos och behandlingsplanering: Tandläkaren utreder tand- och munproblem, ställer diagnoser och tar fram en behandlingsplan som kan inkludera allt från lagningar av hål till mer omfattande ingrepp som rotfyllningar eller tandkirurgi.

• Kirurgiska ingrepp: Tandläkare kan utföra allt från enklare kirurgi, såsom borttagning av envisa visdomständer, till mer avancerade operationer. Många tandläkare, bland annat flera duktiga tandläkare i Stockholm, har dessutom specialiserat sig på områden som käkkirurgi eller ortodonti (tandreglering).

• Rekonstruktion och kosmetiska behandlingar: Förutom att laga hål i tänder kan tandläkare också arbeta med rekonstruktiva behandlingar och estetik, till exempel kronor, broar, implantat eller fasader för att ersätta förlorade eller skadade tänder.

• Helhetsperspektiv på munhälsan: Tandläkaren ser till hela munhålan och dess funktioner. De kan bedöma hur tänder, käkar och bett samspelar, samt upptäcka mer ovanliga eller allvarliga sjukdomstillstånd i munnen.

Tandläkarens utbildning

För att bli tandläkare krävs fem års universitetsutbildning (300 högskolepoäng) som kombinerar teoretiska studier i medicin, farmakologi och odontologi med omfattande praktisk klinisk träning. Efter examen kan nyblivna tandläkare välja att specialisera sig inom olika områden, vilket innebär flera års ytterligare utbildning.

Parallellt med de teoretiska momenten ingår omfattande praktiska övningar. Studenterna får chansen att arbeta med riktiga patienter under noggrann handledning, vilket bidrar till att utveckla både teknisk skicklighet och förmågan att hantera patientkontakter. De lär sig att genomföra undersökningar, ställa diagnoser och utföra behandlingar – från enklare ingrepp till mer avancerade kirurgiska procedurer. Denna kombination av teori och praktik säkerställer att de nyutexaminerade tandläkarna är väl förberedda för de utmaningar som väntar inom modern tandvård.

Skillnader och samarbete

Den mest uppenbara skillnaden är utbildningens längd och därmed även bredden i deras arbetsuppgifter. Tandhygienisten fokuserar i större utsträckning på förebyggande vård, undervisning och underhåll av munhälsan, medan tandläkaren kan utföra mer avancerade behandlingar, diagnostisering och kirurgiska ingrepp. En enkel kategorisering är att säga att tandhygienisten fokuserar på “utsidan” av tänderna, medan tandläkaren kan arbeta med “insidan”.

Trots dessa skillnader är samarbetet mellan en tandhygienist och en tandläkare avgörande för patientens helhetsupplevelse och resultatet av behandlingen. Ofta träffar man först en tandhygienist som gör en inledande undersökning och rengöring. Vid behov remitterar tandhygienisten vidare till tandläkaren, som kan sätta in mer specialiserade eller omfattande åtgärder. På så vis får patienten både förebyggande vård och tillgång till avancerad behandling när det krävs.

Vem ska du vända dig till?

Vilken profession du ska vända dig till beror på dina behov. Har du akuta problem, smärta eller misstänker hål i tänderna är tandläkaren det givna valet. Vill du ha hjälp att komma i gång med bättre munhygien, en grundlig rengöring eller förebygga framtida problem kan ett besök hos tandhygienisten vara rätt första steg.

Det här är en sponsrad artikel.