Boendekostnader i småhus – allt du behöver veta

Att bo i småhus har blivit dyrare under det senaste året. Boendekostnader för el, vatten, avlopp och sophämtning har ökat igen, efter en period av stabilisering sedan 2022. Det finns dessutom stora regionala skillnader, vilket gör att samma typ av hus kan kosta väldigt olika beroende på var i Sverige du bor.

Så mycket har boendekostnaderna ökat

Enligt en rapport från Villaägarnas riksförbund påverkas framför allt kostnaderna för elnät och avlopp. Jonathan Lindgren, expert på kommunala tjänster, berättar:
– I genomsnitt får hushållen räkna med att boendekostnaderna ökar med nästan 1 000 kronor per år.

Tidigare sjunkande avgifter har nu vänt uppåt, och ökningen märks tydligt över hela landet. Norrländska hushåll får visserligen en viss kompensation genom Norrlandsrabatten på fastighetsskatten, som kan uppgå till nästan 2 000 kronor per år.

Skillnaderna mellan kommuner är stora. Mellan den billigaste kommunen, Lycksele, och den dyraste, Trosa, skiljer det hela 33 000 kronor per år. I större städer syns skillnaderna också: i Stockholmsområdet varierar boendekostnaderna med cirka 5 000 kronor mellan Sollentuna och Solna, och i Göteborgsområdet är skillnaden hela 12 000 kronor mellan Mölndal och Kungsbacka.

De dyraste och billigaste kommunerna för boendekostnader

Ungefär 42 procent av Sveriges befolkning, motsvarande cirka fyra miljoner människor, bor i villa, kedjehus eller radhus. För den som planerar att flytta kan det därför vara viktigt att jämföra boendekostnader mellan olika kommuner.

Tio dyraste kommunerna:
Trosa, Svalöv, Osby, Vaxholm, Nora, Mörbylånga, Hylte, Örkelljunga, Skurup, Högsby

Tio billigaste kommunerna:
Lycksele, Umeå, Malå, Hudiksvall, Piteå, Bollnäs, Luleå, Vindeln, Söderhamn, Berg

Källa: Villaägarnas riksförbund