Svensk högskola halkar efter – studenter får mindre undervisning
Svensk högskola undervisning halkar efter – Sveriges universitet och högskolor presterar sämre än flera jämförbara länder. Det visar en ny rapport som jämför svensk högre utbildning med bland annat Danmark, Nederländerna och Irland. Dessutom har utvecklingen blivit sämre de senaste fyra åren.
En av de som reagerar är Eva Schelin, vd för KK-stiftelsen.
– Studenter lägger fem år av sina liv på att plugga och tar studielån. Då måste de få en riktigt bra utbildning. I dag slarvar vi bort mycket av deras tid, säger hon till tidningen näringslivet.
Färre tar examen
Ett av de största problemen är att många studenter aldrig tar examen. I Sverige klarar bara runt 45 procent av studenterna sina studier, vilket är bland de lägsta nivåerna i jämförelsen. I Irland tar till exempel nästan 80 procent examen.
Dessutom börjar svenskar ofta studera senare. I Belgien börjar många studenter redan runt 19 år, medan svenska studenter i snitt börjar vid 25 års ålder.
Mindre lärarledd undervisning
Svenska studenter har också mindre lärarledd undervisning än studenter i många andra länder. I Sverige är det i snitt 10 timmar i veckan, medan studenter i Danmark har ungefär 16 timmar.
Rapporten visar också att Sverige ligger efter i flera andra områden, bland annat när det gäller studenternas förkunskaper och finansieringen av utbildningarna.
Undervisningen matchar inte alltid arbetsmarknaden
En annan kritik är att utbildningarna inte alltid matchar arbetsmarknadens behov.
– Vi behöver bättre samarbete mellan universitet och näringsliv så att utbildningarna leder till den kompetens som företagen faktiskt efterfrågar, säger Ulrika Wallén från Svenskt Näringsliv.
Företag vittnar om att de ibland måste utbilda nyanställda själva eftersom studenterna saknar vissa kunskaper när de tar examen.
Kvalitet viktigare än fler platser
Under lång tid har politiken fokuserat på att fler ska läsa på universitet. Nu menar flera debattörer att fokus i stället måste ligga på kvalitet.
– Det viktigaste är att de som börjar studera också faktiskt tar examen, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor vid Luleå tekniska universitet.
Enligt flera experter är en stark högre utbildning avgörande för Sveriges framtid – både för företag, ekonomin och för unga som vill få bra jobb.
