Så skyddar du dig själv och andra mot vilseledande nyheter på nätet
Med anledning av Säkerhetspolisens höjning av terrorhotnivån uppmanar Myndigheten för psykologiskt försvar allmänheten att vara uppmärksam på falsk och vilseledande information. Men vad är egentligen riskerna med informationen och hur kan du själv skydda dig? Här följer några tips som du kan ha i åtanke när du är ute på nätet.
Säkerhetspolisen har höjt terrorhotnivån från en trea till en fyra på en femgradig skala. Men det är inte bara fysiska attentat som riskerar att lamslå samhället. Spridningen av desinformation har ökat kraftigt – främst på sociala medier. En av anledningarna till detta är den senaste tidens bränningar av religiösa skrifter, men det här är ett fenomen som blivit allt vanligare de senaste åren.
Vilseledande budskap på nätet
En del människor provoceras och upprörs och uttrycker starka åsikter på nätet. Andra aktörer tar tillfället i akt att sprida vilseledande och felaktiga budskap om Sverige för att öka konflikter och orsaka splittring. Detta har resulterat i demonstrationer, våldsamma protester i flera länder och uppmaningar till våld. Bland annat sprids påståenden om att den svenska staten tillåter skändningar av islam och att Sverige utnyttjar yttrandefriheten för att angripa islam. Det förekommer även rykten om att Sverige skulle vara fientligt inställt till islam.
Dela inte desinformation, sprid inte rykten och ta del av bekräftad information från myndigheter är enkla råd som kan hjälpa till att skydda vårt samhälle mot hot. Det är budskapet från Myndigheten för psykologiskt försvar när de i förra veckan gick ut med en uppmaning om att vi alla måste bli mer källkritiska. Utöver att personligen påverkas finns också risken att hotet mot Sverige ökar på sikt.
Vad kan du göra?
Var källkritisk, sprid inte rykten och ta del av bekräftad information från myndigheter.
Var särskilt uppmärksam på information som upprör, skrämmer eller skapar starka känslor. Det kan vara någon som försöker påverka dig.
Frågor som är bra att ställa till dig själv när du tar del av information är:
• Stämmer uppgifterna, är det här rimligt?
• Går detta att kontrollera mot andra källor?
• Vem är avsändaren och är det en normalt trovärdig källa som uppger detta?
• Hur gammal är informationen, bilden eller filmen? Är den fortfarande relevant eller återanvänder man en gammal uppgift?
• Varför sprids dessa uppgifter, är det någon som tjänar på att du uppfattar något på ett särskilt sätt?